Spyan i halsen innan klockan åtta..

Imorse var jag uppe i ottan, närmare bestämt kl 6.30, för att cykla iväg mot friidrottshallen i gryningen. Där skulle det nämligen bjudas på morgonmys & mjölksyrafest på ett rullband. Fem stycken treminutersintervaller med en minuts vila följt av tio stycken 70/20.

Redan efter två av fem treminutare började syran göra sig påmind. Efter fyra intervaller slog pulsen konstant i 95% av max och på den femte och sista gjorde nog hjärtat och spyan upp om vem som skulle hoppa upp ur halsen först..

Två minuters paus, lite vatten och sen på’t igen. Ännu högre lutning denna gång, upp emot 19 grader, och lite högre hastighet. 70 sekunders slit, 20 sekunders frustande och igång igen. 97-98% av maxpuls och i inledningen av intervall nummer 6 frågade tränare Johan: ”ska vi säga att detta är din näst sista intervall?”
-”nej!”, var svaret han fick.

Jag var mentalt inställd på tio intervaller, 15 minuters plåga, slit & rent ut sagt helvete för kroppen. Att köra bara sju skulle kännas som ett misslyckande, som att ge upp. Nej, jag skulle igenom mina tio intervaller om jag så skulle ramla ihop efter den sista.

Det gjorde jag också. Som en säck, som en blöt pöl tippade jag av bandet, hängde i selen och frustade. Benen skrek, hjärtat slog dubbelvolter i kroppen på mig men som jag njöt. Jag fixade det!!!
Ett steg närmare målet och mina drömmar.. :-)

20131009-174146.jpg

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>