Är jag verkligen en av dem som får följa med?

Ja, lite så känns det faktiskt. Tour de ski har varit lite som en dröm för mig i flera år. Jag minns så tydligt när Charlotte krossade Virpi uppför Alpe Cermis och hur jag tänkte ”wow, vad häftigt att få åka i den där backen någon gång..” men samtidigt inte riktigt trodde att det kunde bli verklighet för mig.

Sedan dess har jag drömt om att en gång få slänga mig över den där mållinjen, helt utpumpad efter många tuffa tävlingsdagar och bara må lite allmänt dåligt ett tag.. ;)

Många många gånger har jag sett etapperna på touren från TV-soffan. Den karaktäristiska prologen i Obersdorf där åkare spränger sig i första backen & där flera faller i den uttalat svåra och lite luriga högerkurvan. Etapperna i Toblach, där jag varit på träningsläger ett par gånger och varje år försöker lokalisera vart tv-kamerorna står utan att riktigt lyckas, och så den så omtalade sista etappen uppför slalombacken.. En etapp som känns som ett fantastiskt självplågeri av bästa (?) slag! :)

Del ett av drömmen är nu verklighet. Jag är uttagen till laget som ska få åka Tour de ski för Sverige 2015. Ett stort mål är uppnått, men jag är inte mätt där och drömmarna har nu givetvis & helt naturligt utvecklats.
Nu drömmer jag inte längre om att ta mig till touren, nu drömmer jag om vad jag vill uppnå där. Det är väl just det som är så häftigt & det som gör att vi elitidrottare har svårt att ”ge oss” och ”vara nöjda”. Det finns alltid mer att uppnå och mer att drömma om. :)

Snart åker jag iväg på mitt största äventyr hittills i karriären. Jag har tydliga målbilder och drömmar inför min första Tour. Jag hoppas att den där fina känslan som jag haft innan juluppehållet ska finnas kvar i kroppen där åkningen flyter på av sig själv utan att jag behöver fundera speciellt mycket. En känsla av att kroppen gör det som huvudet ber den att göra. Ja, en känsla av att vara i form.

Jag vill göra mitt bästa lopp hittills denna säsong och jag vill att det lugn som befunnit sig i min kropp ska finnas där, trots att allt nu blir lite större och lite mer speciellt. Jag vet att jag presenterar som bäst när jag är lugn och när jag mår bra, så det ska jag se till att göra. Jag ska njuta av detta, ha roligt & göra min första tour till ett härligt minne.

Just nu har jag bara väldigt svårt att greppa det hela & faktiskt förstå vad som kommer att hända. Men förhoppningsvis förstår jag det när jag sätter mig på flyget mot München senare i veckan.. :)
image

10 Svar på “Är jag verkligen en av dem som får följa med?

  1. Så kul Helene! Stort grattis till en strålande säsongsinledning och välförtjänt tour-plats!! Ha superkul, ge gärnet å lär dig massor! STORT lycka till!!! mvh Robin

  2. Riktigt skoj!! Ser fram emot att få sig dig i TV-rutan igen…

    Lycka till och passa på att njuta av tillfället, ett välförtjänt sådant!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>