Att tänka att man inte ska tänka..

Frustration, att inte lyckas med det man vill, när det känns som att något ligger och bromsar. Om det är tankarna som är det begränsande eller om det faktiskt sitter i kroppen. En hårfin gräns inom elitidrotten. Samtidigt som man VET att man ska tänka positivt, inte gräva ner sig eller fundera för mycket över saker och ting är det lättare sagt än gjort att inte tänka. Det hjälper ju inte att man tänker att man inte ska tänka utan bara göra. Redan där har man ju tänkt för mycket, eller?

Rörelserna ska sitta automatiskt, man ska inte behöva tänka. Det ska gå av sig själv och sitta i benmärgen. Vad är det då som gör att man faller över den där gränsen och gör precis som man inte ska göra, alltså börjar tänka för mycket?
Tankar som kanske låser hela automatiken, som gör att de där rörelserna inte längre fungerar som de ska. Är det musklerna som är låsta eller sitter det i tankarna?

Jag är en person som tänker väldigt mycket. På gott och ont. Att vara reflekterande är såklart bra, men ibland kanske det vore bäst om jag inte tänkte så mycket och faktiskt bara gjorde eller bara var. Utan att tänka?

Tänkaren Helene tänker på allt möjligt, både saker som har med idrotten att göra och andra saker. Tänker, funderar & reflekterar. Vill så mycket att det ibland kanske slår över till att bli en belastning. Att vilja mycket är en sak, men att vilja FÖR MYCKET är en annan.

Kanske skulle det räcka med att jag tänkte lite mindre och ville lite lagom? :)

img_9846

Ett svar på “Att tänka att man inte ska tänka..

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>