Orsakajt´n och hemmaläger med klubben

En chockstart efter semestern. Jo, så kan man verkligen beskriva denna vecka sett till träning. Efter en och en halv vecka med lite träning, strand- och poolhäng och lite orienteringsrace, är två pass om dagen och över fyra timmar träning per dag en smärre chock. Det har varit slitsamt, tufft men också med vissa ljusglimtar. Jag har varit som ett vrak på kvällarna men ändå känt mig sugen på en ny dag med bra träning när jag vaknat på morgonen. Ofta är det så med kroppen när man börjar träna mycket igen – det går mycket upp och ner och man vet inte hur passet som väntar kommer att kännas.
Därför var det en lite smånervös Helene som tog bilen upp mot Orsa och det traditionsenliga Orsakajt´n igår förmiddag. Hur skulle kroppen kännas efter veckans tuffa träning? Skulle det vara en bra eller en mindre bra dag?
Terränglöpningsperioden, tävlingsperioden för mig under våren var ju så positiv och formen var stadig, men nu var känslan mer oviss.

Tyvärr var det kanske inte en superdag som väntade vilket jag kände redan under uppvärmningen. I kombination med något jag ätit (!?) eller något annat och den nervositet som växte ännu lite mer vid känslan av lite sega ben började min mage strejka innan start. En krånglig mage har jag, men den är ju oftast nu för tiden ganska snäll med mig. Inte igår. Starten gick och tyvärr fanns inte riktigt energin i kroppen inledningsvis. Jag blev ganska tidigt trött och orkade inte gå med i Anna-Karin och Marias tempo. Jag slet och löpsteget var med största sannolikhet ingen fröjd för ögat. Vid 7km fick jag dricka av pappa och energikicken som kom därefter tyder på att energinivån innan var ganska låg. Plötsligt kunde jag löpa på igen och klungan med killar som jag innan slitit för att gå med kunde jag lätt springa om och ifrån.
Jag tänkte därför att en energikick till med 5,5km kvar kanske vore bra och jag tog därför en slurk dricka till. Detta gillade dock inte min mage som gjorde stora protester och skickade upp både dricka och annat igen. Äckligt!
Efter den lilla fadäsen blev dock känslan i magen bättre och avslutningen på loppet ser jag som bra. Jag slutade 3a i årets Orsakajt efter ett lopp som totalt sett varken kan ses som bu eller bä. Ett okej lopp med en konstig kropp helt enkelt.

Weit - ICANIWILL alt2

Under helgen har skidklubben läger på hemmaplan. Två pass om dagen där dagen har bestått av rullskidor skejt för min del innan den gemensamma styrkan och nu på eftermiddagen ett klassiskt intervallpass i Bergkarlåsbacken. Imorgon väntar Bjarnerundan innan jag ska få någon dag med välbehövlig vila och återhämtning. På onsdag har jag ett Vo2max test inbokat och förhoppningsvis har jag en bra dag som skidåkare då. :)

20130617-232329.jpg

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>