Sedan sist..

I torsdags eftermiddag drog klubbens juniorer och seniorer igång säsongens tredje (på grund av jobb och sjukdom det första för mig) hemmaläger i Mora. Fyra träningsdagar tillsammans där vi rivstartade med långa klassiska intervaller i Orsabackarna upp emot Viborg. Ett stort gäng skidåkare med ett härligt driv som gjorde att det inledande tröskelpasset kanske gick lite i överkant av tröskelintensitet.. ;)

På fredagen tog vi oss tillsammans igenom två fina distanspass, först ett löppass på Gröna milen och Alderängsrundan i Östnor och på eftermiddagen snurrandes i Morkarlbyområdet på skejtrullskidor med teknikinslag och impulser.

Lördagen skulle bli lägrets höjdpunkt när vi hade två anmälda lag till Vasastafetten, ett herr- och ett damlag. Det var några år sedan som skidklubben kunde få ihop lag till stafetten och det var givetvis väldigt glädjande att det äntligen blev av igen! :) Vädret i lördags var verkligen under all kritik med konstant spöregn långt in på dagen. Ja, ibland riktiga skyfall där himlen öppnade sig helt och vattnet forsade längs Vasaloppsspåret. Men, som en klen tröst är det ju ändå bättre att springa än att åka rullskidor i väder som detta och när man väl springer kan det till och med kännas ganska skönt. Underlaget blev ju dock väldigt mycket sämre än om det hade varit torrt och det blev både lerigt, halt och tungt. För damlaget inledde Emma Larsson på första sträckan innan Frida Erkers tog över och växlade till mig i Mångsbodarna. Mångsbodarna – Risberg 10.4 km var min uppgift för dagen, men som i själva verket enligt min klocka visade sig vara dryga 11km. Jag har sprungit den här sträckan förut, men då gick den på Vasaloppsspåret ner till Tennäng. Denna gång svängde den snitslade banan av tidigt ner på en liten stig som vi följde hela vägen fram till Tennängskontrollen. Smalt, trixigt, stenigt och riktigt halt. Två gånger ”flög” jag ur banan och landade i skogen, men klarade mig utan skador. Jag älskar ju egentligen denna typ av löpning, när man får fundera lite på hur man ska sätta fötterna och har andra saker att fokusera på än att bara springa, men nu var det nästan så att jag tyckte att halkan begränsade min framfart lite irriterande mycket.

Väl nere i Tennäng var det bara uppförslöpning kvar. 6km blöt, lerig och sur vasaloppsled och stig sög verkligen musten ur benen men jag tycker att kroppen svarade bra. Det var otroligt motiverande att springa ikapp lag efter lag in mot kontrollen och att hela tiden kunna trigga sig själv med att se löpare framför som jag envist bestämde mig för att äta ikapp. Jag sprang i mål på min sträcka efter exakt 49 minuter och tycker att jag kunde disponera mitt lopp bra med tanke på förutsättningarna.

20988500_10159180873080125_4393163272319520569_o

Tjejerna jobbade på bra ner mot Mora och skidtjejerna kunde slutligen passera mållinjen som fjärde damlag, samma placering som killarna fick i herrklassen. En fin dag i fäders spår trots vädret och återigen påmindes jag om hur mycket jag älskar terränglöpning som tävlingsform och ja, kanske är det ännu lite roligare i ett lag tillsammans med 9 grymma tjejer! :D

Jag avslutade lägret i söndags med ett långt distanspass på klassiska rullskidor och ett nytt spännande styrkepass med mina Skigrip som gjorde mig näst intill smått handikappad av träningsvärk på vilodagen i måndags.. ;)

Till helgen väntar avslutningen i SweRollCup och Alliansloppet i Trollhättan. Det ser jag fram emot! :D

img_9464

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>