Ett steg tillbaka – två steg fram?

Ibland måste man bromsa. Våga säga stopp. Ta en paus. Backa och ta ett steg tillbaka.

I snart ett års tid har min rygg krånglat till och från. Förra vintern var det så pass dåligt att jag fick avbryta säsongen efter cupen i Falun för att, lycklig, lättad och svävande på små rosa moln, kunna göra comeback till SM del 2 i mars och avsluta säsongen med ett par ytterligare tävlingar. Ett par tävlingar som gav mig massa ny energi och som gav mig tillbaka motivationen till att satsa vidare.

Under sommaren har smärtan i ryggen kommit och gått. Alltid legat där och pyrt, men stört mig olika mycket beroende på dag. Jag har haft riktigt bra dagar, som på det klassiska backracet i Italien, och riktigt dåliga dagar, som på VM i Sollefteå. Variationer i dagar som också gjort att jag, ganska naturligt, har kunnat göra mig själv mer eller mindre rättvisa i tävlingssammanhang. Men, under sommaren har ALLTID dåliga dagar följts av en bättre dag – något som jag varit väldigt noggrann med. Två dåliga dagar på rad skulle, enligt mina egna uppsatta regler, alltid ha inneburit att jag skulle avbryta. Men det har jag aldrig behövt göra. Jag har haft dåliga dagar som jag har kämpat mig igenom, kanske inte det smartaste så här i efterhand, men ja – jag har gjort det. Men dagen efter har alltid känts bättre.
Jag har, under hela förloppets gång, haft fantastisk hjälp med både rehab, massage och diverse behandlingar av en mycket kunnig och kompetent sjukgymnast men ingenting har hjälpt något nämnvärt. Jag har, vilsen och förvirrad, försökt se ett mönster och ett samband i vad jag får ont av men inte blivit något klokare. Vissa gånger av löpning distans, andra gånger av skejtintervaller och en tredje gång av ett halvhårt stakpass. Inget samband, bara dåliga och bra dagar..

När jag klev på snö i torsdags kom den där krypande, irriterande smärtan så sakta smygande under det första skejtpasset. Jag övertygade mig själv om att det var ovana, att jag spände mig. Det tilltog lite under eftermiddagens klassiska pass och tvingade mig att avbryta ett skejtintervallpass på fredagen där jag inte alls kunde göra mig rättvisa. För första gången sedan förra vintern fick jag säga STOPP till mig själv. Plocka mig själv av banan fast en del av mig ville fortsätta plågan. Viljan, den där envisa järnviljan ville köra vidare.

Jag blev stadigt lite mer spänd i ryggslutet och sätesmusklerna under lägrets gång. En krypande, irriterande, stelhetskänsla där mitt höftparti kändes helt låst. Jag får ingen rörlighet genom kroppen. Som att det tar stopp vid höften och att jag bara hamnar mitt på skidorna.

Med en magnetröntgen som inte visar några fel, om som säger att allt är normalt, valde jag därför att besöka en naprapat när jag kom hem. Ett besök där jag, ärligt talat, trodde att huvudet skulle trilla av. Det knakade och det smällde i både rygg och nacke och jag hade onekligen rejäla låsningar både här och där. Dagarna efter har varit jobbiga. Det gör ont. Jag har spänningshuvudvärk och är extremt trött. Men kanske är det just det här jag behöver. En rejäl behandling och att försöka ta ett steg tillbaka. Låta kroppen vänja sig vid det nya, det rätta. Jag hoppas det. Jag HOPPAS så innerligt att vi har hittat något som kan vara orsaken till min smärta, mina kraftbortfall och den pirrande, krypande, irriterande smärtan i min rygg. Jag hoppas det så INNERLIGT (ursäkta språket) jäkla mycket!!

Så, den här veckan, och kanske någon vecka till om så behövs, tar jag ett steg tillbaka. Förhoppningsvis kan det leda mig två eller flera steg framåt när kroppen är tillbaka i sitt rätta läge igen och är i fas. Jag antar också att det måste få ta sin tid. Jag har plågat min rygg i snart ett år, och jag antar att den inte tänker ge med sig så lätt.. :S Jag hoppas givetvis på ett mirakel och att någon enstaka behandling till ska räcka, men är också medveten om att det kan ta tid. Det måste väl få ta tid även om det just nu känns som världens sämsta timing med premiären bara tre veckor bort.. Tålamod!

11671 Avslutar inlägget med en bild som ger mig själv MASSA skön, sprudlande energi!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>